Grannar

Vad vore livet utan grannar. En del kan man inte med, medans andra kan man inte vara utan.
Jag har två mycket bra exempel på detta.
Jag delar tomtgräns med en familj som består av 2 vuxna och 1-3 ungdomar.
Nackdelarna med denna familj skulle lätt kunna fylla ett A4, men några exempel...
Dom har en strålkastare med rörelsedetektor på sin gårdsplan; den lyser upp väldigt bra. Halva min tomt och hela husgaveln (bl.a mitt sovrum). Den lyser även när möss, katter e.t.c passerar på dygnets alla mörka timmar...Förrutom när den ska...så dom ser var dom går...slipper snubbla på alla gamla fönster, trädgårdsplattor, plastpallar och dylikt som ligger på gårdsplanen...

Mannen i det huset tycker att han är jättekompis med min hund. Så mycket, att när min hund vaktar så kan han lugna ner min hund....tror han...
Vilket resulterat i att min hund vaktar så fort det är något som rör sig hos dom.
Stör inte mig i.o.f.....
Men han/dom måste verkligen ha ett jättekul liv!

Dom har en väldigt gammal och risig traktor (detta är ett villaområde) som dom använder till att köra sin ved med (ca 5 dagar/v. året om). Ibland startar dom den...och efter 1 timme eller 2 stänger dom av den. Hoppsan, va den på...
Oanvänd så att säga. Om det nu inte är meningen att den ska reta upp någon.
Den irriterar i.a.f mig..
Ibland startar dom vedkapen på t.ex. söndag morgon kl.07.30...kör lite ved 1 timme och sedan är den tyst...
Nä, nog om denna granne!!

Som tur är har jag trevliga grannar också.
Hjälpsamma, positiva och inte det minsta otrevliga. Sådana grannar man känner sig trygg med.
Hänsynsfulla också. Inget väsen. Skulle det vara att man behöver föra lite väsen med t.ex någon maskin så talar man om det och så är allt bra med det.
Vi hjälps åt med bl.a. att köra skräp till tippen, ta ner träd, tipsar varandra om bra hantverkare etc...

Tyvärr kan man ju se att texten om den enda grannen, som inte är speciellt trevlig, tar upp väldigt mycket plats.
Och visst är det så!? Det är aldrig det som är bra som syns och hörs, bara det som är kass, otrevligt och allmänt störande.

Vi måste alla bli bättre på att prata om det som är bra, inte minst jag själv!
Det som är dåligt tar upp tid, energi och skapar dålig stämning.

...fast gnälla lite skadar inte...eller?
Men var går gränsen?
/Åsa